Baby with pacifier

Att ta hand om nyfödd bebis

Behovet av icke-näringsmässigt sugande

Omedelbar trygghet


Från de första dagarna i livet skapar det icke-näringsmässiga sugbehovet hos bebisar och småbarn omedelbar tröst. Vi pratade med MAM-experten dr Cristina Torres om möjliga fördelar och nyttan med denna impuls.

MAM: Dr Torres, tack för att du tar dig tid att prata med oss. Skulle du kunna börja med att lite närmare förklara uttrycket ”icke-näringsmässigt sugbehov”?

Cristina Torres: Som namnet antyder rör det sig om ett sugbehov som främst inte tjänar näringsintaget. I motsats till matning har det icke-näringsmässiga sugandet en lugnande effekt och används dessutom som möjlighet att upptäcka omgivningen, till exempel för att utforska smak och textur på olika föremål. Hos bebisar handlar det om att suga utan att få i sig mat från bröstet eller flaskan och att suga på en napp eller på ett finger som placeras mitt på tungan.

MAM: Vad är skillnaden mellan näringsmässigt och icke-näringsmässigt sugande och hur vet jag om min bebis är hungrig eller bara vill tillfredsställa en sugimpuls?

Cristina Torres: Hos spädbarn är sugbehovet avgörande för att få i sig näring och kräver förmågan att koordinera andning, sugande och att svälja. Detta involverar hjärnnerverna, hjärnstammen och hjärnbarken. För icke-näringsmässigt sugande handlar det i stället främst om tröst och att kunna slappna av. Det är lätt att glömma att bebisar ständigt utsätts för en mängd stimuli – allt är nytt och spännande – och det icke-näringsmässiga sugandet är en tillförlitlig källa till lugn och ro.

MAM: Finns det en hälsomässig orsak till det icke-näringsmässiga sugbehovet och vilken roll spelar nappen?

Cristina Torres: Det är en intressant fråga. I vissa situationer kan det vara klokt att använda napp. Det förhindrar inte amningen utan stöttar den snarare. Det kan till exempel handla om låg födelsevikt eller förtidigt födda där det är viktigt att stimulera sugreflexen för att bidra till att understödja komplexa fysiska och mentala funktioner som krävs vid amning. Andra situationer där det kan underlätta att använda napp är hos spädbarn som löper risk för hypoglykemi (brist på glukos i blodet) eller hos förtidigt födda som behöver hjälp att uppnå det beteendeneurologiska utvecklingsstadium som krävs för att amma.

MAM: Vilken är den eventuella medicinska eller kliniska nyttan med napp?

Cristina Torres: Till de medicinska fördelarna med att använda napp hör förutom den lugnande effekten (stress kan få direkt hälsomässiga effekter på bebisar) att den beteendeneurologiska utvecklingen gynnas samt en minskad risk för plötslig spädbarnsdöd. Sugimpulsen är ju helt normal hos spädbarn och småbarn, men föräldrar bör vara medvetna om att detta på lång sikt, särskilt efter småbarnsåren, kan få konsekvenser för utvecklingen av tänder och käkar. Överdriven användning av napp, både i timmar per dag och i år, kan påverka den struktur som är under utveckling i ansiktet och munnen och leda till bett fel.

MAM: Har alla barn ett icke-näringsmässigt sugbehov?

Cristina Torres: Ja. Behovet av icke-näringsmässigt sugande är detsamma för alla barn och utvecklas redan före födseln och börjar redan som embryo i livmodern. Hur det sedan yttrar sig efter födseln är dock väldigt olika. Alla bebisar beter sig olika, både när det gäller intensitet och varaktighet och hur länge vanan hänger i.

MAM: Hur kan man bäst tillgodose det icke-näringsmässiga sugbehovet?

Cristina Torres: Bäst är med en napp. Det hjälper till att minska stress och smärta hos nyfödda på sjukhuset och bidrar till viktökning hos förtidigt födda samt till den gastrointestinala utvecklingen och tillväxten hos små, outvecklade spädbarn. Dessutom bidrar det till en snabbare och smidigare övergång från sondmatning till oralt näringsintag. Det senare kan vara resultatet av en förbättrad beteendestatus.

MAM: Hur är det med att suga på tummen eller fingret?

Cristina Torres: Det är något som alla barn gör och är ett bra argument för att använda en napp av hög kvalitet. Det är sedan länge känt att långvarigt sugande på tummen eller fingret utgör en risk för bett fel. Till skillnad från sugdelen på en napp av hög kvalitet kan formen och fastheten hos tummen skapa en enorm kraft mot barnets gom. Det kan leda till att de övre framtänderna trycks utåt mot läpparna och de under framtänderna trycks inåt mot tungan, vilket kan innebära ett förstärkt överbett eller till ett öppet bett. En annan stor fördel med nappen jämfört med tummen är att det är mycket lättare att vänja av ett barn med nappen.

MAM: Från vilken ålder avtar det icke-näringsmässiga sugbehovet och hur kan föräldrarna upptäcka den här utvecklingen?

Cristina Torres: Det icke-näringsmässiga sugbehovet börjar successivt avta under det första året, så fort barnet börjar prata, gå och äta mer fast mat. Men även här finns inga fasta regler. Processen beror på barnets fysiologiska och emotionella utveckling. Experterna Bishara med flera studerade beteendet i en studie med barn och såg en återgång av nappanvändningen på 40 % under det första levnadsåret till under 1 % det åttonde levnadsåret. De konstaterade dessutom att sugandet på fingrar inte avtog lika starkt under samma tidsperiod, från 31 % till 4 %, och att detta vid en ålder på fyra år var den föredragna formen för icke-näringsmässigt sugande. Eftersom tum-sugande utgör en förhöjd risk för en hälsosam tand- och käkutveckling bör föräldrar vara uppmärksamma på detta.

MAM: När och hur ska föräldrar vänja av sina barn från nappen?

Cristina Torres: De flesta barn slutar med sitt sugbeteende i sitt eget tempo, andra behöver föräldrarnas och en barntandläkares hjälp. Generellt är det bäst att barnet vänjer sig av med nappen sakta och successivt. Tänk på att barn bygger upp en stor samhörighet med den här formen av omedelbar tröst. Det är också väldigt viktigt att vara konsekvent så snart man börjat med avvänjningen. Visa framför allt tålamod och stöd. Du känner av när ditt barn är redo att sluta med det icke-näringsmässiga sugandet. Så var uppmärksam så att du vet när det är dags. Ge ditt barn kärleksfull stöttning under den korta tid det behöver för att övervinna den här vanan.


Dr. Christina Torres, Portrait

MAM Expert

Dr. Cristina Torres 

Dr Cristina Torres är specialist på barntandmedicin och medarbetande professor för magisterprogrammet för barntandmedicin vid universitetet i Barcelona. Hon är särskilt intresserad av tandmedicinsk och preventiv behandling av barn. Hon arbetar på flera privata kliniker i Barcelona och leder dessutom fortbildningskurser på apotek för barnmorskor, barnläkare och barntandläkare.

Photos: Shutterstock

Sources: Lubbe, W., ten Ham-Baloyi, W. When is the use of pacifiers justifiable in the baby-friendly hospital initiative context? A clinician’s guide. BMC Pregnancy Childbirth 17, 130 (2017). https://doi.org/10.1186/s12884-017-1306-8. 

Non-nutritive sucking behaviors in preschool children: A longitudinal study, John J. Warren, DDS, MS Steven M. Levy, DDS, MPH Arthur J. Nowak, DMD, MA Shenghui Tang, PhD

Guido-Campuzano, Martina Angélica et al . Eficacia de la succión no nutritiva en recién nacidos pretérmino. Perinatol. Reprod. Hum., México, v. 26, n. 3, p. 198-207, sept. 2012.Lau C. Development of Suck and Swallow Mechanisms in Infants. Ann Nutr Metab. 2015;66 Suppl 5(0 5):7-14.

Kwon, Ohsun & Haria, Paras & Kotecha, Sheena. (2016). Recognition, Intervention and Management of Digit Sucking: A Clinical Guide for the General Dental Practitioner. Primary Dental Journal. 5. 56-60.

Management of the Developing Dentition and Occlusion in Pediatric Dentistry. Pediatr Dent. 2019.

Bishara SE, Warren JJ, Broffitt B, Levy SM. Changes in the prevalence of nonnutritive sucking patterns in the first 8 years of life. Am J Orthod Dentofac Orthop 2006;130:31–36

Birardi, V. (2012): The morphology of the pacifier in the treatment of “open bite” for a three-year-old child. In: Gli Speciali Di Italian Dental Journal. 27-28.

Lubbe, W., ten Ham-Baloyi, W. When is the use of pacifiers justifiable in the baby-friendly hospital initiative context? A clinician’s guide. BMC Pregnancy Childbirth 17, 130 (2017). https://doi.org/10.1186/s12884-017-1306-8.


Rekommenderade MAM-produkter till dig