Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sökning Hoppa till huvudnavigering

Scientific Article

Att främja och skydda föräldrars välbefinnande genom medkännande vård

Dr Jenna Brough – legitimerad psykolog med inriktning perinatal psykologi


Den tidiga föräldratiden är en period av stora förändringar, sårbarhet och omställning. För många familjer kan övergången kännas både glädjefylld och överväldigande. Under denna tid är hälso- och sjukvårdspersonal ofta de första och mest återkommande kontakterna. De ord du väljer, hur du lyssnar och hur du bemöter föräldrar kan få långvarig betydelse – inte bara för hur vården upplevs i stunden, utan även för föräldrarnas långsiktiga välbefinnande.
Denna artikel lyfter tre centrala delar av medkännande vård – aktivt lyssnande, språkets kraft och medkännande bemötande – och ger praktiska exempel på hur dessa kan integreras i det dagliga arbetet. 
1. Aktivt lyssnande – bortom checklistan
I stressiga kliniska miljöer kan samtal med föräldrar lätt domineras av rutiner och tidspress. Även om dessa system är viktiga, kan de begränsa möjligheten att fånga upp det som är mest betydelsefullt för föräldrarna.
Aktivt lyssnande handlar om mer än att höra orden som sägs – det innebär att uppmärksamma tonfall, kroppsspråk och det som kanske inte uttalas. Föräldrar kan antyda oro kring till exempel matning, sömn, återhämtning eller sitt emotionella mående, men utan utrymme att utveckla sina tankar riskerar dessa bekymmer att förbli osynliga.
Strategier kan vara att:
  • Pausa och skapa utrymme: Även en kort tystnad efter att en förälder har talat kan uppmuntra till att dela mer.
  • Reflektera: Formuleringar som ”Det låter som att du känner…” visar att du lyssnar och försöker förstå.
  • Ställa öppna frågor: ”Hur upplever du det känslomässigt?” kan öppna för samtal som en sluten fråga som ”Klarar du dig?” riskerar att stänga.
Forskning visar konsekvent att när föräldrar känner sig genuint hörda är de mer benägna att uttrycka oro, engagera sig i vården och utveckla tillit till sitt vårdteam.¹,²

2. Språkets kraft

Ord spelar roll. De kan läka, lugna och stärka – eller såra, förminska och tysta. Inom perinatal vård gäller detta inte bara hur vårdpersonal talar till föräldrar, utan även hur de talar om dem i professionella sammanhang. Språket som används i journaler, överrapporteringar och kollegiala diskussioner formar vårdkulturen och påverkar hur föräldrar bemöts och uppfattas.

Välj ett språk som är:

  • Icke-dömande: Undvik uttryck som ”misslyckad VBAC*”, säg istället ”kejsarsnitt efter påbörjat värkarbete”. Använd ”väljer att avvakta” istället för ”vägrar intervention”.
  • Personcentrerat: Tala om och till föräldrar som individer, inte som ”kejsarsnittet i säng 3” eller ”den geriatriska mamman”.
  • Styrkefokuserat: Lyft fram motståndskraft, ansträngning och framsteg för att motverka självkritik och skam.

Studier visar att negativt eller avfärdande språk inom förlossnings- och mödravård är kopplat till sämre emotionella utfall och ökad risk för psykisk ohälsa efter förlossningen.³,⁴ Omvänt bidrar språk som bekräftar och stärker till positiva förlossningsminnen och ökad tilltro till det egna föräldraskapet.⁵

3. Medkännande bemötande – att möta oro med mänsklighet

När föräldrar uttrycker oro eller lidande kan vårdpersonal känna ett tryck att snabbt ”lösa” problemet. Ofta är dock det viktigaste första steget att bli sedd och mött med medkänsla. Ett enkelt, mänskligt svar – ”Jag hör hur svårt det här känns” – kan skapa utrymme för känslor att få komma fram.

Ett medkännande bemötande innehåller tre nyckelkomponenter:

1. Identifiering: Att sätta ord på oro eller lidande, även när det är subtilt.

2. Bekräftelse: Att visa att känslorna är begripliga och legitima.

3. Stödjande handling: Att erbjuda lämpligt stöd, exempelvis lugnande information, praktiska råd eller remiss till specialist.

Det är viktigt att poängtera att medkännande vård inte innebär att vårdpersonal måste bära eller lösa all föräldraoro. Det handlar snarare om att vara närvarande, svara med empati och vägleda vidare till rätt stöd. Denna balans skyddar både föräldrars välbefinnande och vårdpersonalens egen hållbarhet.⁶,⁷

Varje möte är en möjlighet

Vårdpersonal underskattar ofta betydelsen av korta möten. En förbipasserande kommentar, några minuters lyssnande eller ett bekräftande svar kan bli en trygg punkt för föräldrar i en annars överväldigande tid. Medkännande vård kräver inte alltid mer tid – ofta handlar det om ett skifte i fokus, från uppgift till relation.

Genom att integrera aktivt lyssnande, ett genomtänkt språk och medkännande bemötande i vardagsarbetet kan du:

  • Stärka föräldrars tillit och engagemang.
  • Minska stigma och tystnad kring emotionella svårigheter.
  • Förebygga att oro utvecklas till långvarig psykisk ohälsa.

När du tillför medkänsla i dina ord och handlingar gör du mer än att ge vård – du bidrar till motståndskraft, relationer och hopp.

Viktiga slutsatser för praktiken

  • Aktivt lyssnande skapar utrymme för att uttrycka oro och bygger tillit.
  • Språket spelar roll – välj ord som stärker istället för att skuldbelägga.
  • Medkännande bemötande bekräftar känslor och guidar vidare till stöd.
  • Varje möte räknas – även korta stunder kan få långvarig betydelse.

*Vaginal förlossning efter kejsarsnitt

Publicerad i januari 2026. Artikeln har tagits fram i samarbete med en expert som erhöll ersättning från MAM. 

Dr. Jenna Brough

legitimerad psykolog med inriktning perinatal psykologi

Dr Jenna Brough är legitimerad psykolog med specialisering inom graviditet, perinatal traumatik och mödrahälsovård. Hon är grundare av Dr Jenna Psychologist och arbetar med perinatala vårdprofessioner och verksamheter för att erbjuda specialistbehandling och utbildning, med gedigen erfarenhet som klinisk ledare inom NHS och som universitetslektor.

Referenser

1. McCauley K, Actis Danna V, Rouleau G, et al. Listening to women: experiences of maternity care in Canada. BMC Pregnancy Childbirth. 2018;18(1):336. 

2. Redshaw M, Henderson J. Mothers’ experience of maternity care in England: initial findings from a national survey. Oxford: NPEU. 2015. 

3. Reed R, Sharman R, Inglis C. Women’s descriptions of childbirth trauma relating to care provider actions and interactions. BMC Pregnancy Childbirth. 2017;17:21. 

4. Bohren MA, Vogel JP, Hunter EC, et al. The mistreatment of women during childbirth in health facilities globally: a mixed-methods systematic review. PLoS Med. 2015;12(6):e1001847. 

5. Thomson G, Downe S. Widening the trauma discourse: the link between childbirth and experiences of abuse. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2008;29(4):268–273. 

6. Sinclair S, Norris JM, McConnell SJ, et al. Compassion: a scoping review of the healthcare literature. BMC Palliat Care. 2016;15:6. 

7. Devlin AM, O’Boyle C, Walker S. An exploration of compassion in maternity care. Midwifery. 2020;88:102760.