Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sökning Hoppa till huvudnavigering

Scientific Article

Hudvård för atopisk dermatit och känslig hud hos spädbarn

Praktiska tips och insikter från en dermatolog och utbildare inom atopisk dermatit

 Dr. Doris Weiss


Huden är människokroppens största organ. Den omger oss som en skyddande sköld och har en betydande inverkan på vårt allmänna välbefinnande. Den reglerar kroppstemperaturen och vattenbalansen och skyddar oss mot bakterier, virus och potentiella allergener, eftersom den är en länk mellan kroppens inre och den yttre miljön.

Dess yta är hem för otaliga mikroorganismer (cirka 10⁶ bakterier per cm²), som tillsammans kallas hudens mikrobiom - ett intrikat ekosystem som stöder hudens naturliga barriärfunktion.¹ ²

De senaste årens forskning har ökat vår förståelse för hudens mikrobiom och lett till betydande förbättringar av hudvårdsrutinerna.³ ⁴ Men särskilt när det gäller vården av våra yngsta patienter finns det fortfarande många myter och missuppfattningar.

Det mest välkända tillståndet där en obalans i hudens mikrobiom spelar en nyckelroll i patogenesen är atopisk dermatit - även känt som atopiskt eksem eller, i vardagligt tal, neurodermatit. Det är en kronisk, recidiverande inflammatorisk hudsjukdom med multifaktoriellt ursprung. En genetiskt betingad försämring av hudens barriärfunktion och ett överdrivet immunsvar är båda centrala i sjukdomsprocessen. Ett utmärkande drag är den intensiva pruritus (klåda) som drabbar både patienter och deras vårdgivare.⁵ ⁶

Myter och fakta


Upp till 20% av alla barn i världen drabbas av atopisk dermatit, men en ännu större andel tenderar att uppvisa känslig, torr hud som bara kräver intensifierad vård.⁷

Seglivade myter som att "återfuktning leder till att huden blir torrare på grund av tillvänjning" eller att "barn med eksem bör bada så sällan som möjligt" stämmer inte längre överens med aktuella dermatologiska riktlinjer. Men hur ska känslig hud hos barn skötas på rätt sätt? Är det bra att bada dagligen eller bör vattenexponeringen minimeras? Är naturkosmetika och huskurer bra eller är de kontraindicerade för allergikänslig hud?

Det är viktigt att notera att frisk hud hos nyfödda inte automatiskt kräver regelbunden återfuktning; den fina lamellära deskvamation som observeras under de första levnadsveckorna är ett fysiologiskt fenomen. Det finns för närvarande inga entydiga bevis för att konsekvent profylaktisk fuktbehandling kan förhindra utvecklingen av atopisk dermatit hos högriskspädbarn.⁸ ⁹

Vid födseln är den känsliga huden hos nyfödda barn ännu inte helt färdigutvecklad. Det är välkänt att de naturliga fuktgivande faktorerna (NMF) inte mognar fullt ut förrän under de första levnadsåren. I t.ex. kindområdet är NMF-mognaden inte fullständig förrän vid cirka sju års ålder.¹⁰

Detta förklarar varför typiska "kindeksem" ofta observeras hos spädbarn och småbarn - inte bara i samband med atopisk dermatit utan även vid infektionssjukdomar eller tandsprickningsperioder.

I allmänhet visar sig en predisposition för eksem från och med den tredje levnadsmånaden. Kliniskt uppträder palpabla papler, som kan vara exkorierade eller skavda på grund av klåda. Överlag tenderar huden att vara torr och skrovlig.

I den akuta fasen kan lesionerna vätska sig och bilda skorpor. Ibland utvecklas tjocka, honungsgula skorpor, vilket tyder på en sekundär infektion med Staphylococcus aureus, som kräver riktad lokalbehandling med antiseptiska eller antibiotiska medel.¹¹ ¹²

I sådana fall är en snabb dermatologisk bedömning avgörande för att på lämpligt sätt stadieindela och behandla eksemet, för att kontrollera utvecklingen av atopisk dermatit och för att undvika potentiell felbehandling.


Terapeutiska bad och grundläggande hudvård


Dagliga terapeutiska bad i rent vatten är särskilt viktiga vid eksem, eftersom det hjälper till att återfukta huden, avlägsna mikrobiell belastning och rengöra rester av salvor. Vattentemperaturen bör hållas relativt sval, helst mellan 32-34°C, och bör inte överstiga 36°C. Badtiden bör hållas kort (personlig rekommendation: 8 minuter, inte längre än 10 minuter). Bad i rent vatten är att föredra framför användning av badtillsatser, på grund av den potentiella risken för allergisk sensibilisering.

För mer orena kroppsområden som sätesmuskler, händer och fötter kan ett milt, pH-neutralt syntetiskt rengöringsmedel (syndet) användas lokalt, eftersom det rengör skonsamt och är lämpligt för personer med anlag för allergier.

Efter badet är det lämpligt att skölja huden med ljummet vatten, försiktigt klappa den torr (utan att gnugga eller skrubba) och applicera en ren vårdprodukt (så kallad bashudvård) på hela kroppen inom två minuter.

Genom att utföra fuktgivande behandling vid denna tidpunkt kan de närande ingredienserna absorberas optimalt, låsa in fukten i huden och förstärka hudens skyddsbarriär.

En hög fukthalt i huden gör det möjligt för en större mängd olika bakteriearter att samexistera. Ökad mikrobiell mångfald inom hudens mikrobiom är i sin tur fördelaktigt för att upprätthålla hudens allmänna hälsa.² ¹³

Välja lämplig basprodukt för hudvård


Det går inte att ge någon allmän rekommendation om valet av grundläggande hudvårdsprodukter, eftersom det nu finns ett brett utbud av väl tolererade formuleringar.

Med termen "Emollient PLUS" avses nya grundläggande hudvårdsprodukter som dessutom innehåller icke-farmakologiskt bioaktiva ingredienser. Dessa inkluderar till exempel kosmetiska lotioner som innehåller bakterielysat, som representerar "nyttiga bakterier" och kan bidra till att minska överdriven kolonisering av Staphylococcus aureus. Sådana produkter kan fungera som ett värdefullt komplement till grundläggande hudvård för patienter med atopisk dermatit och har visat sig minska både antalet och frekvensen av sjukdomsutbrott.¹⁴ ¹⁵

Hudvårdsprodukter som innehåller ceramider (nyckelkomponenter i hudens barriärfunktion) är också förknippade med hög patientnöjdhet och utmärkt tolerans.¹⁶

Grundläggande hudvård bör alltid väljas i enlighet med säsongens behov - det vill säga att använda en rikare formulering under vintermånaderna och välja lättare, snabbabsorberande, icke-feta och icke-klibbiga texturer under sommaren.

Eftersom barn med atopisk dermatit och/eller känslig hud i allmänhet uppvisar en ökad tendens till allergiska reaktioner är det viktigt att hudvårdsprodukter är fria från dofter och potentiella botaniska allergener.¹⁷ Även om växtbaserade ingredienser ofta marknadsförs som särskilt naturliga och skonsamma, är de bland de mest potenta allergenerna¹⁸ och bör därför undvikas vid behandling av atopisk dermatit.

Som en allmän princip gäller att ju yngre barnet är, desto lättare bör formuleringen vara.¹¹

Återfuktning ska alltid upplevas som en behaglig upplevelse - detta måste beaktas vid valet av hudvårdsprodukter. Kladdiga produkter som kräver mer än 10 minuter för att absorberas och som förknippas med en obehaglig lukt kommer sannolikt att avvisas av de flesta patienter och är inte praktiska i klinisk vård.

Myten om kokosnötsolja


I min kliniska verksamhet stöter jag ofta på familjer som smörjer in sina små barn med ren kokosolja. På grund av sin konsistens kan kokosolja bara bilda en ocklusiv barriär på hudens yta och kan inte återfukta de djupare lagren tillräckligt. Resultatet blir att huden blir ännu torrare. Efter ett förklarande samtal och en förändring av hudvårdsrutinen brukar en förbättring av barnets hudtillstånd kunna observeras inom en kort period.

Omedelbar lindring av klåda


Ett praktiskt tips för att hantera akuta episoder av klåda är att förvara en tub av den grundläggande hudvårdsprodukten i kylskåpet. Applicering av en kyld, vattenrik kräm kan ge omedelbar lindring av klådan och bidra till att kontrollera eksemutbrottet.

Kompresser med svart te används också ofta som en extra åtgärd vid behandling av akut eksem, på grund av deras antiinflammatoriska och uttorkande egenskaper.

Det är viktigt att betona att felaktig behandling av atopisk dermatit kan vara lika skadligt för huden som olämplig och oansvarig användning av kortikosteroidinnehållande topikala medel.

Ihållande, okontrollerad inflammation i huden ger synliga förändringar: med tiden kan detta leda till diffus förtjockning och grovhet i hudstrukturen samt ett vanemässigt kliande beteende.

Det centrala terapeutiska målet vid behandling av atopisk dermatit är att bryta klåda-klåda-cykeln - ett mål som i erfarna händer framgångsrikt kan uppnås med hjälp av de behandlingar som för närvarande finns tillgängliga och moderna systemiska terapier.

Viktigast av allt är att de drabbade patienterna har tillgång till kunnig vårdpersonal för att kunna få effektiv behandling och stöd för sitt tillstånd. I fall av till synes terapiresistent eksem rekommenderas starkt remiss till specialister för att möjliggöra en grundlig allergologisk utvärdering och identifiering av potentiella utlösande faktorer.¹¹


Denna vetenskapliga artikel har författats av en expert som erhållit ersättning från MAM. 
Publicerad i juni 2025.


Dr. Doris Weiss

Utbildare inom atopisk dermatit och legitimerad hudläkare

Dr. Weiss är legitimerad dermatolog och venereolog med egen öppenvårdspraktik i Mödling, Österrike. Hon genomförde sin specialistutbildning vid avdelningen för dermatologi vid Wiens medicinska universitet (AKH Wien) och tog sin examen 2023. Dr Weiss skaffade sig omfattande kunskaper genom olika internationella kliniska placeringar, bland annat inom pediatrisk dermatologi under professor Höger i Hamburg, vid Mount Sinai Medical Center i New York City och vid dermatologiska institutionen vid universitetet i Göttingen. Hon är (med)författare till ett stort antal vetenskapliga publikationer och har fått flera utmärkelser och stipendier för sina akademiska och kliniska prestationer.

Referenser:

1. Pistone D, Meroni G, Panelli S, et al. A Journey on the Skin Microbiome: Pitfalls and Opportunities. Int J Mol Sci. 2021;22(18).

2. Grice EA, Kong HH, Renaud G, et al. A diversity profile of the human skin microbiota. Genome Res. 2008;18(7):1043-1050.

3. Folster-Holst R. Die Rolle des Hautmikrobioms bei atopischer Dermatitis - Zusammenhange und Konsequenzen. Journal der Deutschen Dermatologischen Gesellschaft = Journal of the German Society of Dermatology : JDDG. 2022;20(5):571-578.

4. Luger T, Amagai M, Dreno B, et al. Atopic dermatitis: Role of the skin barrier, environment, microbiome, and therapeutic agents. Journal of dermatological science. 2021;102(3):142-157.

5. Leung DY, Guttman-Yassky E. Deciphering the complexities of atopic dermatitis: shifting paradigms in treatment approaches. The Journal of allergy and clinical immunology. 2014;134(4):769-779.

6. Guttman-Yassky E, Renert-Yuval Y, Brunner PM. Atopic dermatitis. Lancet. 2025;405(10478):583-596.

7. Kay J, Gawkrodger DJ, Mortimer MJ, Jaron AG. The prevalence of childhood atopic eczema in a general population. Journal of the American Academy of Dermatology. 1994;30(1):35-39.

8. Kelleher MM, Cro S, Cornelius V, et al. Skin care interventions in infants for preventing eczema and food allergy. Cochrane Database Syst Rev. 2021;2:CD013534.

9. Simpson EL, Chalmers JR, Hanifin JM, et al. Emollient enhancement of the skin barrier from birth offers effective atopic dermatitis prevention. The Journal of allergy and clinical immunology. 2014;134(4):818-823.

10. McAleer MA, Jakasa I, Raj N, et al. Early-life regional and temporal variation in filaggrin-derived natural moisturizing factor, filaggrin-processing enzyme activity, corneocyte phenotypes and plasmin activity: implications for atopic dermatitis. The British journal of dermatology. 2018;179(2):431-441.

11. Hoeger PH. Kinderdermatologie - Differentialdiagnostik und Therapie bei Kindern und Jugendlichen. 2021;4. Auflage.

12. Kong HH, Oh J, Deming C, et al. Temporal shifts in the skin microbiome associated with disease flares and treatment in children with atopic dermatitis. Genome Res. 2012;22(5):850-859.

13. Grice EA, Kong HH, Conlan S, et al. Topographical and temporal diversity of the human skin microbiome. Science. 2009;324(5931):1190-1192.

14. Seite S, Zelenkova H, Martin R. Clinical efficacy of emollients in atopic dermatitis patients - relationship with the skin microbiota modification. Clinical, cosmetic and investigational dermatology. 2017;10:25-33.

15. Patsatsi A, Vakirlis E, Kanelleas A, et al. Effect of a novel "emollient plus" formulation on mild-to-severe atopic dermatitis and other dry skin-related diseases as monotherapy or adjunctive therapy: an observational study on efficacy, tolerance and quality of life in adult patients. Eur J Dermatol. 2023;33(2):137-146.

16. Chng CC. The roles of ceramides and multivesicular emulsion (MVE) technology in atopic dermatitis: a narrative review. Med J Malaysia. 2024;79(1):85-94.

17. Johnson H, Aquino MR, Snyder A, et al. Prevalence of allergic contact dermatitis in children with and without atopic dermatitis: A multicenter retrospective case-control study. Journal of the American Academy of Dermatology. 2023;89(5):1007-1014.

18. Jack AR, Norris PL, Storrs FJ. Allergic contact dermatitis to plant extracts in cosmetics. Seminars in cutaneous medicine and surgery. 2013;32(3):140-146.