Huden hos ett nyfött barn är en skyddande barriär som hyser en mångfald av mikroorganismer, tillsammans kallad hudens mikrobiom. Hudens mikrobiom spelar en avgörande roll för spädbarnets hälsa och utveckling och påverkar immunförsvaret, hudens hälsa och det allmänna välbefinnandet¹. Hudens mikrobiom börjar utvecklas under graviditeten och etableras vid födseln. Det fortsätter att växa och diversifieras fram till puberteten, då hormonella och utvecklingsmässiga förändringar formar en mer stabil sammansättning som kvarstår under hela vuxenlivet. Det är därför viktigt att förstå hur hudvårdsrutiner för nyfödda påverkar hudens mikrobiom för att främja en hälsosam utveckling av huden.
Vad är hudens mikrobiom?
Hudmikrobiomet består av cirka en miljon bakterier, svampar, virus och andra mikroorganismer per kvadratcentimeter hudyta. Dessa mikroorganismer bidrar till olika funktioner, bland annat skydd mot patogener, reglering av hudens pH-värde och stöd för immunförsvarets utveckling¹. Hos nyfödda är hudens mikrobiom särskilt viktigt eftersom det lägger grunden för mikrobiell kolonisering och kan påverka hälsan under hela livet. Forskningen om vikten av ett mångfaldigt mikrobiom är fortfarande i sin linda, men det finns korrelationer mellan förändringar i tarm- och hudmikrobiomet och effekterna på hälsa och välbefinnande under hela livet².
Den initiala kolonisationen av hudens mikrobiom sker under graviditeten, och förändringar kan observeras i familjer där det finns husdjur eller om antibiotika har använts³. Kolonisationen fortsätter vid födseln och påverkas av flera faktorer, inklusive förlossningssätt (vaginal förlossning eller kejsarsnitt), graviditetslängd, genetik, moderns mikrobiom och miljöexponering² ⁴. När barn föds vaginalt får de mikrobiomet från moderns vaginalflora, som är rik på Lactobacillus spp. och andra nyttiga bakterier. Barn som föds med kejsarsnitt koloniseras däremot oftare av mikrober från huden och miljön, vilket leder till skillnader i mikrobiell mångfald och sammansättning⁵.
Hudkontakt med modern eller den andra föräldern vid födseln har också visat sig främja en hälsosam utveckling av hudens mikrobiom⁵ ⁶. Fortsatt hudkontakt efter födseln har ytterligare fördelar⁷. Känguruvård, som innebär hudkontakt med för tidigt födda barn, har också positiva effekter på hudens mikrobiom⁸. Amning överför nyttiga bakterier från moderns hud och mjölk till barnet, vilket ytterligare berikar deras mikrobiella gemenskap⁸.
Mikrobiell mångfald är viktig för en hälsosam hud. Ett mångsidigt mikrobiom kan förbättra hudens förmåga att avvärja patogener, reglera inflammation och stödja immunfunktionen⁹. För nyfödda är det avgörande att en robust mikrobiell gemenskap etableras tidigt i livet, eftersom detta lägger grunden för immunutvecklingen och hudens hälsa. Att uppmuntra metoder som främjar mikrobiell mångfald kan bidra till en balanserad mikrobiom¹⁰.
Vernix
Vernix caseosa, ofta kallat vernix, är en vaxartad, vit substans som täcker huden på nyfödda vid födseln. Vernix består av vatten, lipider och proteiner och har flera viktiga funktioner. Det fungerar som en skyddande barriär mot fostervatten, förhindrar hudskador och hjälper till med hudens återfuktning under graviditeten. Dessutom har vernix antibakteriella egenskaper som hjälper till att skydda nyfödda barns hud mot infektioner¹ ¹².
Historiskt sett har vernix ofta tagits bort direkt vid födseln genom att barnet rengjorts och badats under det första dygnet. Numera rekommenderas omedelbar hudkontakt om det är säkert. Forskning tyder på att vernix också kan spela en roll i värmeregleringen och minska värmeförlusten efter födseln¹ ³. Även om vernix vanligtvis försvinner kort efter födseln rekommenderar många vårdpersonal att man låter det sitta kvar på barnets hud en tid för att maximera dess skyddande egenskaper¹.
Bad
Återfuktning
Forskningen om användning av mjukgörande medel på nyfödda barns hudmikrobiom är för närvarande blandad³. Den enda studien hittills som har visat fördelar med fuktgivande produkter på nyfödda barns hud, i kombination med kommersiella badprodukter för barn, har finansierats och genomförts av ett enskilt företag, vilket innebär risk för partiskhet¹⁶. För närvarande rekommenderas att man undviker alla fuktgivande produkter på nyfödda barns hud, om inte vårdpersonal ger annan individuell rådgivning¹⁵.
Skydda hudbarriären
Hudbarriären fungerar som första försvarslinje mot patogener och irriterande ämnen i miljön. Vård som främjar hudbarriärens integritet är avgörande för att upprätthålla en hälsosam hudmikrobiom. Föräldrar bör undvika att använda doftande våtservetter eller rengöringsmedel under den första månaden, eftersom dessa kan störa mikrobiomet och försämra hudbarriärens funktion¹ ⁷. När barnet är över en månad gammalt kan föräldrar välja att använda ett milt rengöringsmedel i badprodukter. Det är tillrådligt att använda milda, doftfria och pH-balanserade rengöringsmedel som är särskilt framtagna för spädbarn¹ ⁸.
Kläder och miljöfaktorer
Valet av kläder och exponering för miljöfaktorer kan också påverka hudens mikrobiom. Nyfödda bör kläs i mjuka, andningsbara tyger för att minimera irritation och möjliggöra korrekt mikrobiell kolonisation¹⁸. Överhettning eller överdriven fukt kan skapa en miljö som gynnar skadliga bakterier. Att upprätthålla en kontrollerad miljö med lämplig luftfuktighet och temperatur kan främja nyföddas hudhälsa och mikrobiom¹ ⁸ ¹⁹ ²⁰ ²¹.
Diskussion
De metoder som beskrivs ovan har en djupgående inverkan på utvecklingen och sammansättningen av nyföddas hudmikrobiom. Forskning har visat att ett mångsidigt och balanserat mikrobiom är förknippat med en lägre risk för allergiska sjukdomar, eksem och andra hudåkommor²² ²³. Omvänt kan rutiner som stör mikrobiomet leda till dysbios, som kännetecknas av en obalans i de mikrobiella samhällena och som har kopplats till olika hälsoproblem²³. Rutiner som främjar mikrobiell mångfald, såsom att vänta med bad och använda mild rengöring, har kopplats till en lägre förekomst av allergiska tillstånd och hudsjukdomar²¹.
Sammanfattning
Hudvårdsrutiner för nyfödda påverkar utvecklingen av hudens mikrobiom, vilket är avgörande för spädbarns hälsa och immunförsvar. Genom att anta milda, mikrobiomvänliga rutiner kan föräldrar bidra till att etablera ett mångsidigt mikrobiom på sitt nyfödda barns hud, vilket lägger grunden för långsiktiga hälsofördelar. I takt med att forskningen fortsätter att avslöja komplexiteten i hudens mikrobiom kommer medvetenhet och utbildning om hudvård för nyfödda att vara avgörande för att främja inte bara hudens hälsa utan även barnets allmänna välbefinnande.
Denna vetenskapliga artikel har författats av en expert som erhållit ersättning från MAM. Publicerad i oktober 2025.
References
1. Grice, E. A., & Segre, J. A. (2011). The skin microbiome. Nature Reviews Microbiology 9(4): 244-253.
2. Chen YE, Tsao H. (2013). The skin microbiome: current perspectives and future challenges. J Am Acad Dermatol. Jul;69(1):143-55.
3. Dominguez-Bello, M., et al. (2010). Delivery mode shapes the acquisition and structure of the initial microbiota across multiple body habitats in newborns. Proceedings of the National Academy of Sciences 107(26): 11971-11975.
4. Rapin A, et al.(2023). The skin microbiome in the first year of life and its association with atopic dermatitis. Allergy. 78: 1949-1963.
5. Bäckhed, F. et al. (2015). Dynamics and stabilization of the human gut microbiome during the first year of life. Nature 518(7540): 262-265.
6. Eckermann H, et al. (2024). Daily skin-to-skin contact alters microbiota development in healthy full-term infants. Gut Microbes. Dec;16(1).
7. Serghiou, I., Webber, M., Hall, L. (2023) An update on the current understanding of the infant skin microbiome and research challenges. Current Opinion in Microbiology. 75.
8. Hollister, E. B., et al. (2015). Breastfeeding and the microbiome: a review. The Journal of Clinical Gastroenterology 49(Suppl 1): S38-S41.
9. Govindarajan V et al. (2024) Impact of Kangaroo Mother Care on Skin Microbiome Indian journal Peadiatr 91(3):229-234.
10. Zhang, Y., et al. (2018). The role of microbial diversity in the skin microbiome. Journal of Dermatological Science 91(2): 117-123.
11. Mazzola, G., et al. (2020). Skin-to-skin contact and microbial colonization: A review. Pediatric Research 88(1): 15-23.
12. Rees, A., & Marlow, N. (2014). The role of vernix caseosa in neonatal care. Journal of Neonatal Nursing, 20(1), 17-23.
13. Jost, J. (2016). Vernix caseosa: Its importance and implications. Pediatrics Today, 45(2), 56-60.
14. McGowan, K. L., et al. (2018). The impact of delaying the first bath on the skin microbiome of the newborn. Journal of Clinical Dermatology 26(2): 212-217.
15. Raeside, L. (2022) Bathing newborn infants. NHS Scotland GGC Paediatric guidelines. Jun 13 2025 retrieved from: https://clinicalguidelines.scot.nhs.uk/ggc-paediatric-guidelines/ggc-paediatric-guidelines/neonatology/bathing-newborn-infants/#:~:text=Bathing%20products%20can%20be%20gradually,free%20from%20alcohol%20or%20perfume.Retrieved
16. Haahtela, T., et al. (2016). Health effects of an allergen-rich environment on the skin microbiome. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 132(6): 1257-1260.
17. Wang, Y., et al. (2021). Bathing practices and skin microbiome diversity in infants: A cross-sectional study. BMC Microbiology 21(1): 1-10
18. Capone, K., et al (2023). A randomized clinical study on the effects of emollient use on the developing infant skin microbiome and metabolome. Exp Dermatol, 32: 75-77.
19. Scharschmidt, T. C., et al. (2020). The skin microbiome: A novel target for the treatment of atopic dermatitis. Journal of Allergy and Clinical Immunology 145(3): 818-820.
20. Scharschmidt, T. C., & Manley, N. R. (2019). The role of the skin microbiome in the maintenance of skin homeostasis. The Journal of Immunology 203(3): 763-771.
21. González, A., et al. (2018). Skin microbiome and its role in skin health and disease. Microbial Ecology in Health and Disease 29(1): 1530154
22. Kang, D., et al. (2019). The role of the skin microbiome in the development of atopic dermatitis. Journal of Allergy and Clinical Immunology 144(5): 1380-1392.
23. Dai, T., et al. (2020). Impact of skin microbiome on skin diseases: A review. Journal of Dermatological Science 100(1): 2-9 .