Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sökning Hoppa till huvudnavigering

Scientific Article

Hypoglykemi hos nyfödda barn

Angela Willis


Den fjärde trimestern, de första tolv veckorna efter förlossningen, kan vara både spännande och överväldigande för nyblivna föräldrar.1,2,3 En viktig aspekt är att förstå matningssignalerna för att säkerställa att barnet får i sig tillräckligt med näring. Nyfödda barn behöver tillräckligt med energi för att växa och hypoglykemi (lågt blodsocker) kan vara ett stort problem under denna period. Om hypoglykemi inte åtgärdas snabbt kan det leda till allvarliga komplikationer. I den här artikeln beskrivs hur man kan hjälpa föräldrar att känna igen matningssignaler och förstå hypoglykemi 4,5.

Hypoglykemi hos nyfödda barn


Neonatal hypoglykemi är ett av de vanligaste metaboliska tillstånden hos nyfödda, särskilt under de första 4-5 dagarna efter födseln4. Under denna period är risken för hypoglykemi som störst på grund av fysiologiska förändringar och beroendet av vårdpersonal för matning. Om matningssignaler missas eller om ett sömnigt barn inte väcks för att äta kan de metaboliska behoven inte tillgodoses, vilket ytterligare försenar övergången till mjölkproduktion. Även om effekterna av mild hypoglykemi är mindre kända, uppstår betydande kliniska problem vid ihållande hypoglykemi, som kan påverka hjärnans utveckling negativt5,6.

Under graviditeten tillförs glukos kontinuerligt via placentan för att möjliggöra barnets tillväxt och utveckling. Under fysiologiska värkar stiger glukosnivåerna till i genomsnitt 4,6 mmol/L från i genomsnitt 3,5 mmol/L under senare delen av graviditeten.7,8 För barn som föds med planerat kejsarsnitt är den genomsnittliga glukosnivån efter födseln något lägre, 3,9 mmol/L, och vid instrumentell förlossning, t.ex. ventrikelförlossning, är den genomsnittliga glukosnivån i genomsnitt cirka 5,8 mmol/L.9,10 Efter att navelsträngen klämts och klippts av börjar barnets lever ta över glukoskontrollen. Under de första 30 minuterna sjunker glukosnivåerna, eftersom det nyfödda barnet förbrukar energi för att övergå till ett liv utanför livmodern utan moderkakan. I genomsnitt sjunker glukosnivån till cirka 2,9 mmol/L, men den ökar till i genomsnitt 3,1 mmol/L efter cirka 60-90 minuter.9,10,11 Tidig matning under den första timmen bidrar till att upprätthålla normala glukosnivåer i detta skede. Hos friska barn som ammas ligger de flesta kvar på i genomsnitt 3,3 mmol/L, men efter fyra levnadsdagar har det ökat till i genomsnitt 4,5 mmol/L. 8,9,10

För friska fullgångna spädbarn är den nedre gränsen för glukosnivåer under 2,6 mmol/l, men behandlingsgränserna varierar regionalt. En randomiserad kontrollerad studie visade inga skillnader i neuroutvecklingsresultat vid 18 månaders ålder mellan behandlingströsklar på 2,0 mmol/L och 2,6 mmol/L. Många sjukhus i Storbritannien har sänkt behandlings- och interventionströsklarna till 2,0 mmol/L och lägre, alternativt 2,6 mmol/L och lägre om det finns symtom på hypoglykemi hos den nyfödde. 

Vid allvarlig hypoglykemi kan hypoxisk ischemisk encefalopati (hjärnskada) och neonatal död inträffa. En genomgång av skadeståndskrav från NHS från 30 nyfödda barn födda över 36 graviditetsveckor mellan 2002-2011 visade att det finns ett behov av utbildning för vårdpersonal för att bedöma, diagnostisera och behandla neonatal hypoglykemi.15 25 av dessa 30 skadeståndskrav där barn skadades kostade totalt 162 166 677 GBP i skadeståndskrav.

Riskfaktorer


Spädbarn som föds av mödrar med diabetes löper större risk på grund av hyperinsulinemi.5,6,14,17,18,19 Andra riskfaktorer är:

 • Låg födelsevikt (under 2:a centilen)

 • För tidig födsel

 • Intrauterin tillväxthämning (IUGR)

 • Sepsis

 • Användning av alfa-beta-blockerare

 • Låga gaser i navelsträngen vid födseln

 • Hormonella brister

 • Metaboliska tillstånd

 • Dålig utfodring av spädbarn.5

Symtom på hypoglykemi


Symtom på hypoglykemi hos nyfödda kan vara subtila och ospecifika, vilket försvårar tidig upptäckt. Vanliga tecken inkluderar:

 • Nervositet

 • Dålig matning (vaknar inte vid matning, matas sällan, dåligt suggrepp)

 • Lethargy

 • Instabilitet i temperatur

 • I svåra fall krampanfall eller förändrat medvetande.4,5,17,18


Förebyggande åtgärder


Förebyggande åtgärder börjar under graviditeten, där utbildning av kvinnor om blodsockerkontroll kan minska komplikationerna. För mödrar med riskfaktorer kan handutpumpning under förlossningen ge mjölk för tidig matning och stärka föräldrarnas självförtroende. Det är viktigt att identifiera riskbarn vid födseln och att införa behandlingsstrategier.20,21 Efter födseln är det viktigt att hålla barnen varma, underlätta hudkontakt och ge dem mat inom den första timmen.22,23

Hälso- och sjukvårdspersonal bör noga övervaka riskbarn eftersom tidiga insatser förebygger komplikationer. Om ett barn verkar sömnigt bör föräldrarna lära sig att väcka barnet för att mata det. Regelbunden matning var tredje timme rekommenderas under blodsockerkontrollen. Föräldrarna bör också få vägledning i att känna igen matningssignaler och vikten av att mata i tid för att undvika hypoglykemi.

Behandling av hypoglykemi


Den primära behandlingen av hypoglykemi är omedelbar glukostillförsel. I milda till måttliga fall kan oral matning med bröstmjölk eller modersmjölksersättning återställa blodsockernivåerna.18 Om nivåerna förblir låga efter matning ska en oral glukoslösning administreras. Allvarliga fall kan kräva intravenös dextros.4,5 Sjukhusens riktlinjer kan variera, men kontinuerlig forskning och utbildning är avgörande för att förbättra resultaten.

Utbilda föräldrar om matningssignaler


Att känna igen matningssignaler är avgörande för att föräldrar ska kunna tillgodose sitt barns behov. Det kan handla om hand-till-mun-rörelser, sugande på fingrarna och rotande. Hypoglykemi hos nyfödda är ett tillstånd som kan förebyggas och vårdpersonal spelar en viktig roll i bedömning, upptäckt och behandling, ofta i samarbete med föräldrarna.

 Vårdgivare kan stödja föräldrar genom att:

 • Observera utfodringsmönster och öka medvetenheten.

 • Främja goda matvanor.

 • Uppmuntrar till en lugn matningsmiljö för både barnet och vårdgivaren.

 • Ge stöd vid amning och ta itu med eventuella problem med amningen

 • Uppmuntra alla föräldrar att samla på sig råmjölk, men särskilt mammor med riskfaktorer


Denna vetenskapliga artikel har författats av en expert som erhållit ersättning från MAM. 

 Publicerad i juni 2025.


Angela Willis MSc

Professional development, PGDip Specialist Community Public Health Nursing, BSc Hons Midwifery

Angie Willis is a registered and practising midwife in the NHS in the UK, and a registered Health Visitor. Angie has undertaken her masters in professional development with her specialist modules in public health nursing, perinatal mental health, and choices for women following previous caesarean birth. Angie has also been a breastfeeding peer supporter and volunteer, seeing first hand the impact of birth trauma on women and the impact it can have on their feeding journeys.

References:

 1. Guendelman, S., Wang, S.X., Lahiff, M. et al. (2024) Clinician care priorities and practices in the fourth trimester: perspective from a California survey. BMC Pregnancy Childbirth 24, 502. https://doi.org/10.1186/s12884-024-06705-7

2. Tully, K., Stuebe, A., Verbiest, S. (2017) The fourth trimester: a critical transition period with unmet maternal health needs American Journal of Obstetrics and Gynecology 217(1). Pp 37-41.

3. Tully, K., Stuebe, A., Verbiest, S. (2017) Promoting maternal and infant health in the 4th trimester. National centre for infants. Pp34-44.

4. British Association of paediatric medicine (BAPM). (2017) Identification and management of hypoglycaemia in the full term infant: Framework for practice . 

5. NHS Scotland (2023) Hypoglycaemia in term infants. Available from: https://clinicalguidelines.scot.nhs.uk/ggc-paediatric-guidelines/ggc-paediatric-guidelines/neonatology/hypoglycaemia-term-infants/#:~:text=If%20baby%20is%20not%20feeding,SCBU%2FTC%20for%20NG%20feeding.&text=Maintain%20blood%20glucose%20above%202.5,after%20full%20enteral%20feeds%20established%20. 

6. Harding, J., Alsweiler, J., Edwards, T., McKinlay, C (2024).Neonatal hypoglycaemia: BMJ Medicine. 

7. Diggikar, S., Trif, P., Mudura, D., Prasath, A., Mazela, J., Ognean, M. L., Kramer, B. W., & Galis, R. (2024). Neonatal Hypoglycemia and Neurodevelopmental Outcomes—An Updated Systematic Review and Meta-Analysis. Life, 14(12), 1618. 

8. Nicolini, U,. Hubinont, C., Santolaya, J., et al. (1989( Maternal-fetal glucose gradient in normal pregnancies and in pregnancies complicated by alloimmunisation and growth retardation. Am J Obstet Gynaecol 161:924-927 

9. Zanardo, V., Mari, G., De Luca, F., et al. (2015) Lactate in cord blood and it’s relation to fetal gluconeogenesis in at term deliveries. Early human development 91 Pp165-168 

10. Wang, J., Shen., S., Price, ., et al. (2020) Glucose, insulin, and lipids in cord blood of neonates and their association with birthweight:differential metabolic risk of large for gestational age and small for gestational age babies. Journal pediatric 220.Pp64-72. 

11. Vanspranghels, R., Houfflin-Debarge, V., Deken, V. et al. (2020) Umbilical cord arterial and venous gases, ionogram, and glucose level for predicting neonatal morbidity at term. Eur J obstet gynecol reprod boil 252 Pp 181-186. 

12. Van Kempen AAMW, Eskes PF, Nuytemans DHGM, et al. (2020) Lower versus traditional treatment threshold for neonatal hypoglycemia. N Engl J Med 382:534–44. 

13. Rajesh Shah, Jane Harding, Julie Brown, Christopher McKinlay (2019) Neonatal Glycaemia and Neurodevelopmental Outcomes: A Systematic Review and Meta-Analysis. Neonatology.; 115 (2): 116–126. 

14. McKinlay, C. J., & McCowan, L. M. (2016). The impact of maternal diabetes on neonatal hypoglycemia: A population-based study. Diabetes Care, 39(3), 467-47 

15. Hawdon JM, Beer J, Sharp D, Upton M (2017) NHS Improvement Patient Safety Programme ‘Reducing Term Admissions to Neonatal Units’. Neonatal hypoglycaemia: learning from claims. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed. Mar;102(2) 

16. Gonzalez, M. L., Smith, L. E., & Lutz, K. F. (2018). Feeding Cues and Responsive Feeding: A Review of the Literature. Journal of Pediatric Nursing, 43, 14-19. doi:10.1016/j.pedn.2018.07.005 

17. Harris, K. A., & Dunne, E. F. (2020). Neonatal Hypoglycemia: Current Diagnosis and Management. American Journal of Perinatology, 37(3), 285-295. 

18. McKinlay CJD, Alsweiler JM, Anstice NS, et al. (2017) Association of Neonatal Glycemia With Neurodevelopmental Outcomes at 4.5 Years. JAMA Pediatr. 171(10):972–983. 

19. Kumar, A., & Jain, S. K. (2018). Neonatal Hypoglycemia: A Review. Journal of Clinical Neonatology, 7(2), 87-93 

20. Chen, S., Washio, Y., Liu, A. et al. (2023) Teaching antenatal hand expression: a feasibility study in an inner urban U.S. hospital. Int Breastfeed J 18, 39 

21. Forster DA, Moorhead AM, Jacobs SE, Davis PG, Walker SP, McEgan KM, et al. (2017) Advising women with diabetes in pregnancy to express breastmilk in late pregnancy (diabetes and antenatal Milk expressing [DAME]): a multicentre, unblinded, randomised controlled trial. Lancet. 389(10085):2204–13. 

22. Casey JRR, Banks J, Braniff K, Buettner P, Heal C. (2019) The effects of expressing antenatal colostrum in women with diabetes in pregnancy: a retrospective cohort study. Aust N Z J Obstet Gynaecol. 59(6):811–8. 

23. Johnsen, M., Klingenberg, C., Brand, M. et al. (2021) Antenatal breastmilk expression for women with diabetes in pregnancy - a feasibility study. Int Breastfeed J 16, 56.