Det är fantastiskt att amma – men det är det att suga på nappen och nappflaskan också. Men hur är det egentligen med tuttförvirringen? Finns det ens? Hur det förhåller sig förklarar MAM-experten professor Reinhold Kerbl, överläkare för pediatrikavdelningen på regionsjukhuset i Hochsteiermark (Österrike).
Bebisar föds med vissa reflexer. Redan kort efter födseln börjar de söka efter bröstet. Luktsinnet leder dem mot bröstvårtan för att påbörja sina första sugförsök. Ändå tror man att även bebisar måste lära sig att behärska tekniken att tömma bröstet.
Bland experter diskuteras om växlingen mellan konstgjorda sugdelar som flaskor eller nappar och bröstet vid början av amningsrelationen kan leda till att den nyfödda bebisen inte lär sig eller glömmer bort hur man dricker på rätt sätt från bröstet. Det finns nämligen inga ordentliga studier på ämnet ”tuttförvirring”. Som specialist vet professor Reinhold Kerbl mer om detta:
”Det som avses med begreppet är oftast att nappflaskan och nappen påverkar amningen negativt. Nyfödda skulle genom användning av nappflaska resp. napp bli så ’förvirrade’ att de inte vill ta bröstet eller få problem med sugtekniken vid amning”, säger professor Kerbl. Den ursprungliga medicinska definitionen på den engelska termen ”nipple confusion” var emellertid en annan: Den avsåg ett särskilt beteende hos spädbarnet. Bebisen vänder sig bort från bröstet eller vägrar att ta bröstvårtan.
1995 tittade den amerikanska barnläkaren Marianne Neifert närmare på detta ämne och definierade två typer av bebisar:
# Type A:
Nyfödda som har problem med att ta bröstet på rätt sätt i munnen och inte kan utveckla en sugteknik för att få ut mjölk ur bröstet. Hos mamman kan tuttförvirring leda till såriga bröstvårtor. Efter amningen kan bröstet kännas fullt, eftersom det inte har tömts. Det kan leda till mjölkstockning eller bröstinflammation.
# Type B:
Bebisar som redan har en väl fungerande amning vägrar plötsligt att ta bröstet eller föredrar flaskan.
Enligt professor Kerbl förekommer begreppet tuttförvirring eller nipple confusion knappt i den vetenskapliga facklitteraturen, vilket är ett tecken på att det finns lite systematisk forskning om detta. I de studier som finns om flaskmatning kan man inte se om man ammar mindre bara för att man ger flaskan eller om amningen inte fungerade och man därför ger bröstmjölksersättning.
"NUtifrån de befintliga studierna går det inte att dra några slutsatser om flaskmatning har negativa effekter på amningen eller inte.” (Professor Reinhold Kerbl)
När det gäller studier på nappar förhåller det sig liknande: 6 av 10 studier kunde inte fastställa något sammanhang mellan användning av napp och amning. Fyra studier visade på kortare amning eller en lägre amningsnivå.1 Men eftersom frågeställningen var inkonsekvent och inga orsaker undersöktes går det inte att entydigt säga om nappen påverkade amningen eller om det fanns andra orsaker.
Tittar man på de fem bästa studierna (level I-A) om ”tuttförvirring” drar fyra av dem slutsatsen att det inte finns någon ”nipple confusion”.
WHO rekommenderar att enbart amma under de första sex månaderna, säger professor Kerbl. Men tittar man noggrannare på den engelska originaltexten rekommenderar WHO att man ger mammor rådet att amma i kombination med napp och flaska, och att de alltså inte avråds från det. Även American Academy of Pediatrics (AAP), med 67 000 barnläkare som medlemmar, rekommenderar uttryckligen napp för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd
et råder inga tvivel om att bröstmjölk är den bästa näringen för bebisar . Därför bör man amma minst till sjätte månaden. ”Komplettering med nappflaska behövs bara om det inte går att helamma. Föräldrar ska heller inte lägga onödig press på sig själva”, lugnar professor Kerbl.
Enstaka matning med flaska som komplement under de första dagarna påverkar inte amningen negativt. Användning av napp om bebisen har ett stort sugbehov kan också vara en stor hjälp för föräldrarna, säger professor Reinhold Kerbl. Men ur medicinskt perspektiv finns det heller ingen anledning att avråda föräldrar från att använda napp. Det viktiga är att använda en napp av bra kvalitet och att avvänjningen sker vid 3 års ålder.
Photos: Shutterstock
Källor:
Zimmerman, Emily & Thompson, Kelsey. (2015). Clarifying nipple confusion. Journal of Perinatology. 35. 10.1038/jp.2015.83.
