A mother calming her baby and holding it in her arms.

HYGIEN FÖR BEBISAR

Har ditt barn kolik?

Hur man känner igen kolik hos bebisen och vad man kan göra åt det 

När bebisar ofta gråter får man snart höra begreppet spädbarnskolik. Även om alla verkar kunna en del om det, är kolik inte alltid lätt att behandla eftersom det inte är en sjukdom som är lätt att lokalisera och diagnostisera. Vad är egentligen spädbarnskolik? Varifrån kommer det och framför allt: hur kan jag hjälpa min bebis när den har ont i magen?

Vad är spädbarnskolik?

Runt 80 % av alla spädbarn lider ofta av gaser under sina första tre månader och hos 10–15 % av dem kan gaserna även leda till krampaktiga och mycket starka magsmärtor. Om andra sjukdomar kan uteslutas talar man om spädbarnskolik.


Så här känner du igen spädbarnskolik:

  • På hur länge och ofta bebisen gråter: mer än 3 timmar per dag, oftare än 3 gånger per vecka under totalt längre än 3 veckor (så låter definitionen på ett kolikbarn enligt Morris Wessel)
  • Det är nästan omöjligt att lugna bebisen
  • Typisk tid är sen eftermiddag, ofta även efter måltiderna
  •  Tillhörande symtom under skrikandet kan vara blekhet, svettningar, uppdragna ben, gaser i magen resp. bättring efter att bebisen släppt ut gaserna

Koliken eller det tilltagande skrikandet börjar oftast under de första veckorna och avtar med åldern.


Orsaker till spädbarnskolik resp. skrikattacker

I 95 procent av fallen finns ingen fysisk orsak till skrikandet. Teorierna sträcker sig från allmän överkänslighet, till matsmältningsstörningar, som förstärkta tarmrörelser eller för lite tarmaktivitet.
Först rekommenderas att utesluta kroppsliga orsaker innan diagnosen ”spädbarnskolik” ställs.

5 kroppsliga orsaker till kolik:

  • Intolerans mot komjölk
  • Laktosintolerans
  • Reflux
  • Infektioner
  • Skador

I dessa fall ska du kontakta läkare för att avgöra den fortsatta behandlingen.

Mother gently massaging baby belly

Hjälp mot spädbarnskolik resp. för kolikbarn

Många föräldrar blir förtvivlade när bebisen skriker ihållande. Det är trots allt inte bara hjärtskärande utan sliter även på de egna nerverna. Detta kan hjälpa något:

  • En lugn omgivning (till exempel dämpa ljuset) så att din bebis lättare kan komma till ro
  • En väl strukturerad dag med fasta sov- och ättider
  • Bära mycket i famnen (helst med bärsjal eller ett ergonomiskt bärhjälpmedel)
  • Upprätthålla en läggningsritual
  • Lugnande sång eller spädbarnsmassage: detta kan göras varje dag från den fjärde veckan. Med lite olja gör du cirklande rörelser, till exempel runt naveln eller med tummen bort från naveln. Helst 1 timme före eller efter matning eller efter badet. Lär dig rätt handgrepp till exempel från en barnmorska.
  • Stanna hela tiden hos bebisen när den skriker.
  • Märker du att det blir för mycket för dig ska du skaffa hjälp och be om professionella råd hos din läkare eller barnmorska. 
  • Om du inte ammar: det finns särskilda antikolikflaskor, som förhindrar att bebisen sväljer för mycket luft. Nästan 80 % av de mammor som deltog i en studie med MAM antikolikflaskor bekräftade en förbättring resp. minskning av gråt och bukkramper.

Om det finns ett ambulerande kolikteam där du bor är det ett perfekt ställe att börja på. De är specialiserade på att hantera kolikbarn och erbjuder stressade föräldrar professionell hjälp och stöd.

Men du kan även få råd hos barnmorskor och barnläkare i denna besvärliga situation!

Det är viktigt att aldrig skaka barnet, eftersom hals-/nackområdet samt hjärnan hos ett spädbarn är väldigt känsliga och i värsta fall kan det då uppstå en hjärnblödning.

Skrikandet är ingen anklagelse och heller inget tecken på att du misslyckats som förälder – din bebis är helt enkelt väldigt känslig och behöver tid att vänja sig vid situationen, kroppens processer och världen utanför den trygga, mörka och tysta magen. Ge bebisen tid och ha tålamod – om senast några veckor kommer du att belönas med ett glatt och ljuvligt leende!

Photos: Shutterstock

Källor:

Pädiatrie und Pädologie. Österreichische Zeitschrift für Kinder- und Jugendheilkunde: Gastroösophagealer Reflux und Säuglingskolik in der pädiatrischen Praxis. Dezember 2014. Nr. 06. S. 38-40

Gastroösophagealer Reflux und Säuglings in der pädiatrischen Praxis, ÖGKJ Pädiatrietage 2014, Pädiatrie & Pädologie 6/2014

Reduction of abdominal colic in infants by using bottom ventilated bottles, B. Lehner, A. Woppmann, R. Kerbl 

R. Kerbl, Säuglingskoliken („Colicky infants”), Gaissacher Ärzte-Journal, 19/2014, 14-17, 2014

DETTA KANSKE OCKSÅ INTRESSERAR DIG